Krakow var min favoritstad av de tre! Trots att det var dåligt väder. Staden var så himla vacker och jag var glad.

 

Jag dokumenterade inte så mycket, men här kommer lite bilder:

Där det tidigare var en mur omkring gamla stan finns det nu en jättefin park.

Mina bilder lyckades inte riktigt fånga Krakows finhet. Jag gick typ omkring och log för att det var så fint.

Den medeltida borgen Wawel, med slott och katedral, som ligger mitt i staden. Den var väldigt fin på utsidan, men jag gick inte in.

Utsikt påväg upp mot borgens innergård.

Spårvagnsledningar

Här kom jag in i Kazimierz, de gamla judiska kvarteren

Där satte jag mig och fikade

Denna bakelse kostade mindre än tio kronor

Den här bilden är från det gamla judiska gettot

Fin spårvagnsväg som jag passerade på väg tillbaka in mot centrum

En dag åkte jag till saltgruvan i Wieliczka. Det har varit en turistattraktion länge, bland andra Goethe hade varit där. Den byggdes på 1200-talet och är fortfarande aktiv. Salt trängde ut ur gruvans väggar, tak och golv som på bilden ovan.

Där fanns en underjordisk katedral som huggits ut ur saltet.

Saltkristaller!

Jag kom fram till Wien vid sju på kvällen. Hade en viss svårighet med att hitta vandrarhemmet, och fick ett ganska dåligt intryck av vandrarhemmet… mitt dåliga humör försvann dock när jag hittade till en stor matbutik och gick omkring och tittade i det österrikiska matvarusortimentet, det är alltid så roligt när man kommer till ett nytt land. Köpte ingredienser till spenatsås och österrikiska chips. Det var den sämsta perioden under resan, jag hade känt mig ensam den sista dagen i Prag.

Ensamheten lättades när jag under kvällen pratade med två polska nittonåriga pojkar som bodde på vandrarhemmet. Jag råkade börja gråta av skratt när de berättade om sin resa till Karlskrona (varför åkte de dit liksom?!?), nämnde det dåliga vädret och sade typ: har inte ni nåt ordspråk om det, "like… there's no bad weather…?" Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder. HAHAHA.

Wien var ståtligt

Jag besökte Kunsthistorische Museum

Sjukt att de hade tyglappar där egyptiska medborgare för flera tusen år sedan snabbt och slarvigt klottrat ned meddelanden

En krokodilmumie

Museéet kunde nästan mäta sig med Louvren i antal kända verk från konsthistoriens kanon.

Caravaggio

Fint porträtt

Bruegel den äldres "Babels torn" (!)

Min bandagerade tå

Jag ville därefter gå till ett av Wiens dyra fina kända caféer, och gick fram med en utskriven lista med sådana till muséets hjälpdisk för att se om något av dem låg i närheten. Jag tänkte … om de råkar känna till något så kunde de peka mig mot rätt riktning lite snabbt. Han som satt där var dock så extremt hjälpsam att han tre gånger under tio minuter tittade på mig med en uppriktigt nära på förtvivlad blick och bad om ursäkt för att han inte kunde hjälpa mig mer än att: kolla upp typ fem av caféerna på internet, be sin äldre kvinnliga kollega om råd, skriva ut kartor samt detaljerat rita upp på dessa kartor hur man skulle gå till dem från muséet. Tillslut insisterade jag på att jag skulle hitta, vägen var liksom helt rak längs en enda stor gata, och gick därifrån.

Påväg mot Café Sacher gick jag förbi en rosenträdgård som nästan var lite sjuk, jag var tvungen att gå in.

Har aldrig sett så många rosor av olika sorter på en och samma plats. Det kom pustar av rosendoft medan man promerade i den där parken.

Jag satt där ett tag i solskenet och skrev vykort. Det fanns även statyer, fontäner och dammar med näckrosor i (normen för parker i Wien, finns det ens en enda sådan i Sthlm?).

Sedan gick jag i långsam takt ut ur parken, med många pauser för att lukta på rosorna.

Den där till höger hade en färg som lyste som neon

Sachertårta på Café Sacher. Helt ärligt var den inte riktigt värd det dyra priset (vilket jag har förträngt, men gissningsvis 60 kronor tillsammans med en expresso). En rolig sak var att varje gång man beställde espresso i Wien, både dyra och billiga, så serverades den på en bricka tillsammans med en miniatyrkanna med grädde i. Klockan hade hunnit bli sex, så jag gick tillbaka mot vandrarhemmet. Jag lagade middag och var tvungen att byta rum eftersom att nån hade bokat min säng.

Dagen efter spenderade jag tillsammans med mina nya rumskamrater. Vi var fem personer som alla reste omkring ensamma av olika anledningar. Vi promenerade omkring, tittade på en march vid rådhuset, satt i en park, åkte berg- och dalbana samt drack en euro-drinkar.

Några exempel på det ståtliga Wien. Wien påminde mig på något sätt om Stockholm, har ingen aning om varför, det berodde inte på den nu flera gånger nämnda ståtligheten.

Lite senare på kvällen lämnade jag mitt sällskap och gick till Karlskirche för att gå på konsert. Jag hade köpt biljetter redan innan jag åkte. Jag älskar Mozarts Requiem och det var fantastiskt att höra den på konsert.

På förmiddagen dagen efter var det menat att jag skulle ta tåget mot Krakow vid halv tio-tiden. Jag sprang försenad med den tunga väskan skavande sönder mina handflator genom tunnelbanestationen och tågstationen, men missade tåget. Var helt förtvivlad och visste inte vad jag skulle göra, men det berodde nog på att jag inte fått i mig kaffe än (abstinenssymtom: huvudvärk, trötthet, initiativlöshet samt mild depression. Källa: Wikipedia) Efter att ha fått i mig kaffe och ordnat nya biljetter var allt lugnt igen. Jag låste in väskan på stationen och åkte in till Wien igen.

Där avklarade jag en sevärdhet: Stephensdom. De hade satt upp färgade skynken över fönstren så att ett vackert regnbågsfärgat ljus fyllde hela katedralen.

 

Promenerade ett tag och kom av en slump fram till en annan ände av den stora rosenparken.

Där jag hade varit tidigare var det prydligt uppställda rosenträd, medan den här delen av parken var fylld av mer vildvuxna rosenbuskar och gräsmattor. Och ett par caféer.

Nej, nu är det dags att lägga upp lite bilder från min resa. Jag dokumenterade inte så mycket vad jag gjorde utan fotade mest saker jag såg. Så… det blir mest som glimtar från de tre städerna jag besökte.

Utsikt från tåget genom Danmark.

Jag satt ensam i en sovkupé i tåget som lämnade Köpenhamn klockan tre på eftermiddagen och anlände i Prag vid tio på fömiddagen. Jag var förväntansfull och glad inför äventyret. Läste romaner, lyssnade på musik, åt choklad och planerade vad jag skulle göra i Prag.

Solnedgång

Månskärva

Jag kom som sagt fram till Prag på förmiddagen. Efter att ha hittat till mitt vandarhem och lämnat väskan där gick jag ut på en promenad. Prag var fint, rätt slitet och fortf ganska litet, inte enormt som Paris. Fullt med pastellfärgade hus och snirkliga fasader.

Typ det bästa matstället någonsin: indisk vegetarisk billig buffé som man betalade per 100 gram

De värsta skavsåren jag haft någonsin. Den här bilden togs innan det blev som värst, innan ytterligare två hudlager skavdes bort så att det började blöda. Hela tårna var ömma och jag haltade fram ryckigt och långsamt.

Sir Toby's Hostel, 120 kr/natt. Det var typ det finaste vandrarhemmet jag bott på. De hade till och med satt in en växt på rummet! Stämningen var dock mindre social än andra vandrarhem jag bodde på.

En dag åkte jag på utflykt till Prags botaniska trädgård och det tillhörande växthuset Fata Morgana.

Grodyngel.

Den botaniska trädgården var inte så jätterolig. Men det hade nog varit roligare om jag inte varit handikappad av smärtan i fötterna. Växthuset Fata Morgana var roligare. Det var extremt stort och ganska slitet. Fiskarna simmade omkring i grumligt vatten.

I övrigt var det det mest vildvuxna växthus jag sett, på ett fint sätt. I en av "rummen" började de spruta ut ånga precis när jag var där, mycket fotovänligt!

Jag hade tänkt lägga upp fler bilder därifrån, men filerna är för stora för att ladda upp och jag orkar inte öppna photoshop för att förminska dem.

Jag besökte också Prags största konstmuseum, som såg ut så här på utsidan. Vid åsynen av den förfärliga byggnaden övervägde jag att inte gå in, men gjorde det ändå.

Pga att deras samlingar försvunnit under krigen var det en mer alternativ bild av 1800-talets och 1900-talets konsthistoria. Samlingen hade ju inte byggts upp under hundratals år som vissa andra muséers utan typ under de senaste decennierna.

Åneej, den är vänd åt fel håll… i alla fall så är det en målning av Picasso. Deras avdelning med Picasso och några andra modernister var stor och fylld med kända verk.

Avdelningen jag tyckte bäst om var den tillägnad tjeckisk modern och samtida konst. Jag kände inte till en endaste konstnär innan, vilket var roligt.

Sedan satt och jag och åt glass + läste Rebecca i timtal i en park med häckar, statyer, fontäner och stenbänkar.

Min kamera tog den här bilden ALLDELES SJÄLV!

Innan jag tog tåget mot Wien åt jag en sista gång på mitt favoritmatställe Beas vegetariska dhaba. Det vattnas i munnen när jag tänker på det. Det var liksom indisk mat men inte lyxig och dyr, utan mer vardaglig på ett fantastiskt sätt. Som något en indisk mormor skulle kunna slänga ihop till middag. Det kanske i och för sig bara var jag, eftersom min favoritmat är indisk… Mina portioner kostade mellan 25 och 50 SEK.

Där på innergården brukade jag sitta och äta maten och läsa i ett par timmar. Jag överväger att bo på Hostel Týn som låg invid restaurangen nästa gång jag är i Prag.

Hejdå Prag!